Kafkas dagböcker - inlägg #2

'Jag skulle gärna vilja förklara den lyckokänsla jag då och då - som exempelvis just nu - har inom mig. Den är verkligen sprudlande, den uppfyller mig helt och hållet med lätta, behagliga sprittningar och intalar mig att jag äger förmågor som jag i vilket ögonblick som helst, även nu, kan övertyga mig om att jag inte alls äger.'

Citatet är hämtat från Franz Kafkas Dagböcker 1909 - november 1911 utgiven av förlaget Bakhåll 2003 i nyöversättning av Hans Blomqvist och Erik Ågren.

Som soundtrack till detta passar väl den danska operan Kafkas Trial bra från 2005 med musik av Paul Ruders. Jag kom över ett sista (?) exemplar av denna för mig okända opera under den pågående utförsäljningen på Megastore vid Plattan. Läs en recension av uppsättningen här.

Hemsidan uppdaterad - Aktuell produktion 10

Häng på, ta sommartrap-pan till Pretto films hemsida. Nyskuret är bäst! Nu finns sex nya fotografier framskurna som utgör ytterligare pusselbitar till filmen En Morpheinists Drömmar. De flesta är i svartvitt - i alla fall ett försök att något fjärma mig från den ryska folksången Entonigt klingar den lilla gråskalan. Under kvällen blir även ett urval av dessa bilder tillgängliga i högupplöst format.

Viskningar och rop - inför söndagsmatinén

I morgon söndag kommer Viskningar och rop från 1972 att snurra i Pretto films studiobiograf. Den ultimata plot-beskrivningen finns att läsa i boken Harriet Andersson. Samtal med Jan Lumholdt från 2006.

'Det var ingen som tyckte att den var mycket att chansa på, en film om en cancersjuk kvinna som lever ihop med en piga och sedan en annan som är lite underlig och stoppar upp en glasskärva i muttan och sedan en tredje som bara springer omkring och är lösaktig. Och sedan två systrar som står och pratar och pratar utan att man hör vad de säger. Och så en jävla massa cello!'

Soundtrack till denna påannons för söndagsmatinén blir givetvis en platta med cellisten Julia Kent. I veckan damp Delay från 2007 ner i studion. Här kan man lyssna på titlar som Gardemoen, Arlanda och Schipol. Det gör jag gärna!

Musik & filmiska associationer - Matti Bye i Uppsala 2 april

Ett pressmeddelande mailades idag till Pretto film. Om Matti Byes skiva Drömt har jag skrivit förut. Den 2 april dyker han upp på Uppsala Konsert & Kongress 20.00 tillsammans med en spännande konstellation av musiker; Oddjob-trumpetaren Goran Kajfes, basisten Johan Berthling från Tape, The Tinys cellist och multiinstrumentalist Leo Svensson och Laaksos trummis Lars Skoglund. Bye själv hanterar piano, orgel och klockspel. Till musiken körs projiceringar av Mark Standley.

Nattligt soundtrack i Pretto films studio till detta upplysande inlägg är en skiva från förra året med Jonas Knutsson + Johan Norberg - Skaren: Norrland III introducing Kraja.

Tecken i tiden

Cirkulära paradoxer, strange loops, processorienterade projekt. Vad menas med detta? Om jag ber er tänka på filmer som I huvudet på John Malkovich och Eternal sunshine of the spotless mind kanske det klarnar något.

Att gå in och ur det mänskliga psyket har manusförfattaren till filmerna jag nämnde gjort sig känd för. Om detta finns en liten artikel i senaste numret av flm. Där hänvisas även till en artikel om Charlie Kaufman, manusförfattaren, i tidskriften Wired. Där kunde även i bloggform innan novembernumret 2008 kom ut läsas om hur arbetet med själva artikeln framskred.

Förra året gjorde Kaufman regidebut med sin egen film Synecdoche som handlar om en teaterregissör som ska sätta upp en pjäs om sitt eget liv. Deta får mig att börja reflektera över liknande fenomen inom andra konstarter. Att visa upp ett konstverk och samtidigt visa en dokumentation om hur detta konstverk tillkommit har förekommit länge i konstvärlden. Likaså att göra ett konstverk i realtid i en performance. Att filmbolagen ibland flera år innan en film är klar gör reklam för den och numera även bygger en hemsida som tidigt presenterar material från och omkring filmen har vi vant oss vid.

I skenet av detta är det väl därför bara naturligt att Pretto film presenterar hur filmen En Morpheinists Drömmar produceras - langsam, langsam aber sicher. Ett tecken i tiden, eller? Jag säger som Montaigne: Vad vet jag?

Bloggstopp!

Ström, radioprogrammet om electronica, är tillbaka med en ny säsong i P2 med start den 18 mars.

Extra! Extra! Read all about it!

I'm a melancholy man, that's what I am

Rubriken är en textrad från en gammal låt av Moody Blues, Melancholy Man från vinylen A Question Of Balance från 1970. I ett blogginlägg på den första bloggen presenterade jag det ultimata bokverket om melankoli - The Anatomy Of Melancholy av Robert Burton, som gav ut nya och kompletterade utgåvor av boken ända fram till sin död 1640.

Soundtracket till inlägget ni läser just nu är en nyanländ CD av filmmusikkompositören m.m. Max Richter, ännu en vän till Prettomusic. Just nu fylls Pretto films studio av melankoliska toner från stråkar kombinerade med electronica och textläsningar från skivan Songs From Before från 2006. Max Richter har bl.a. gjort musiken till den animerade filmen Walz with Bashir.

Från vinyl till film

Jag sitter här med en vinyl från 1981. Bandet heter Reeperbahn och plattan Venuspassagen. Den blev ett genombrott för bandet. Sångaren heter Olle Ljungström, då 20 år. I förra veckan visades i TV 2 dokumentären En film om Olle Ljungström av Jacob Frössén. Jag har sett filmen tidigare, den gavs nyligen ut på DVD. Nu den 4 mars kommer en ny CD ut med Olle Ljungström, Sju. Hur han mår? Läs en intervju här.

Fortfarande 80-tal, bandet heter Ratata. 1982 kom två plattor, debuten Ratata och sedan Jackie. I denna scocc av musiker fanns Johan Kling, en av bandets grundare 1980. 2007 kom hans första film, Darling. I början av 2009 hans fösta roman, Människor helt utan betydelse. Både filmen och boken har med all rätt fått bra recensioner. I båda förekommer personer som inte är vad man brukar anse som lyckade. Men som tar sig fram ändå. Två saker: jag tycker om omslaget till boken. Det är en folkhemsbild av Torsten Jovinge från 1933, Från Centralpalatset - utsikt från den övre terrassen mot det stiliserade Stadshuset i en tidstypisk färgskala. Romanen påstås vara en sekelslutsroman för vår egen tid och utspelar sig den 6 juli 1998. Här ett citat som fångar en av stämningarna i boken, givetvis det som handlar om staden:

Jag gick på tomma gator. Det var full skymning nu, och allt var orange och guld. Fönsterbleckens skuggor låg som linjer över fasaderna.
Jag drev omkring utan att veta var jag var, utan att tänka på vart jag gick. Tysta kvarter, öde i sommarkvällen. Människor jag mötte blev silhuetter mot den nedgående solen, skuggjättar på trottoaren. Och tiden försvann.

Nattens soundtrack är The Crying Light med Antony And the Johnsons. Snyggt omslag, läcker inlaga och sist men inte minst bra musik. Cellisten Julia Kent spelar i bandet som vanligt. Hon är en av vännerna till Prettomusic, Pretto films nya cyberfönster där några soundscapes från filmen En Morpheinists Drömmar kan höras.

Loggbok 090222 En Morpheinists Drömmar

Först något om bilden. Den heter DSC00046 och togs helt nyss kl 14:59. När jag stod vid källan och drack vatten (på Vattenkranen zum Küche) såg jag plötsligt utsnittet. Hämtade så den lilla digitalkameran och tog tre snapshots varav det tredje valdes ut för fortsatt bearbetning i Photoshop. Den ursprungliga bildidén var dels ordet LIV spegelvänt och dels det rätlinjiga kaklet inramat av två ytor. En i sig helt ok bild. Bortsett från den sedvanliga brådskans effekter - blixt blev inte bra, bilden jag använt togs därför utan men på fri hand och är därför 'kornig' och med en inbyggd oskärpa. Alternativet hade t.ex. varit att använda stativ och manuell inställning. Under snabbearbetningen av bilden i Photoshop togs färgen bort (går givetvis inte att jämställa med ett sv/v foto bara för det), beskars, LIV-affischen gjordes skarpare, jag beslutade snabbt att kommentera ordet LIV med att låta det tvinga det ospänstiga kaklet att anta organiska former. Se där en bildprocess i brådskans tecken för att få en bild att inleda denna logg med. Vill man se den större (och 'kornigare' eftersom den är en delförstoring från en redan oskarp bild) så går det att klicka på den.

Filmarbetet fortskrider långsamt. Men ändå en framåtrörelse. Interiörtagningar planeras just nu i detalj. För att filma dem behöver jag mer samlad tid än vad jag har haft på sistone. Semesterdagar i anslutning till kommande helger blir ett måste.

Sooundtrack till detta inlägg har varit Antony and the Johnson's I am a bird now. Antony kan ju höras i många olika konstellationer och som co-singer med många andra artister. En udda dubbel är Rogue's Gallery med Pirate Ballads, Sea Songs & Chanteys. Där sjunger han och även Bono, Sting, Nick Cave och Lou Reed. Antony är också med på konsertfilmen med Lou Reeds Berlin. Julia Kent brukar spelar cello på Antonys konserter. En av hennes soloplattor väntas snart in till Pretto films studio. Hur det låter avslöjas här. Ännu en CD som väntas in är Marianne Faithfulls nya dubbel där bl.a. Antony medverkar.

Björn Runge - Fiktion som liv

Så har han gjort det igen - skrivit en tänkvärd text publicerad i Filmkonst, denna gång nummer 118. 2006 ruskade han om alla läsare med boken Konsekvenser, Filmkonst nummer 104.

Varför är texten intressant? Därför att den på många plan överensstämmer med mina egna tankar och reflektioner. Jag väljer att lyfta fram några saker.

Rörliga bilder är i sig intressantare än det som har blivit synonymt med filmens dramaturgi. Att lyckas med att filma något så att det för oss betraktare framstår som om det var första gången vi såg det - det är det viktiga. Filmbranschen har istället kommit att stå för upprepningens monotoni.

En film måste vilja något och ha ett personligt tilltal. Detta är svårt och innebär ett risktagande. Men kanske är det de misslyckade filmerna som visar på glimtar av det som inte är belastat med konventioner och dramaturgi? Att våga provocera; hjälten dör på slutet, bovarna klarar sig - så ser det ut i verkligheten. Försöket är viktigare än det slutgiltiga resultatet. Se även i detta sammanhang ett av mina tidigare blogginlägg om den iranske filmaren Abbas Kierostami.

Om vi börjar tala om den rörliga bilden istället för film med all sin ballast så ser Björn Runge en spännande utveckling - annars ingen utveckling alls värd namnet.

Han menar vidare att teknikutvecklingen har, och kommer att, påverka hur vi väljer att berätta en historia. Han talar hellre om dramat som kärnan istället för berättelsen. Han ger exempel från YouTube, där vardagliga händelser skildras i längre sekvenser utan klipp, eller framför allt, dramaturgiskt tänkande. Reflektionerna utifrån bilderna kommer ändå, utan tvång. Hör - och se - Roy Andersson!

Runge ser den genuina rörelsen som cirkulär och inte linjär. Han menar att den nya tekniken även kommer att förändra definitionen av tid.

Pretto music - nu på MySpace

(Glasgow, 2005. Klicka på bilden för högre upplösning.) Ännu ett fönster har öppnats ut mot cybern - soundscapes från En Morpheinists Drömmar kan nu även höras på musikavdelningen på MySpace - prettomusic! Rätt och slätt. Helt och enkelt. Ljudlandskap ömt vårdade utan EU-stöd.

Magnus Petersson på Vårsalongen 2009

Återigen en Vårsalong på Liljevalchs konsthall värd att besöka. I helgen gjorde jag det. Där blev jag träffad av konstnären Magnus Petersson och hans stora modellbygge Stad tillsammans med ett soundscape i hörlurar. Honom har jag missat tidigare, trots att han deltog på Vårsalongen 2003, men då med måleri. Jag överlåter text och bild till några andra och ger här tre länkar:

Galleri Kronan
Mia Sundberg Galleri
Webbmagazinet

Come, Leave - nytt soundscape

Ögonblicket åt framtiden. Vid orangeriet, Wärnanäs säteri, Halltorps socken, Kalmar kommun. Klicka på bilden för högre upplösning. Bilden är en av flera i en svit som jag har i original och som heter Minne från Södra Möre härad. Några bilder härifrån kommer att ingå i filmen Morpheinisten.

Come, Leave - a work in progress men blottat för lyssning på Pretto films hemsida. Kommer att testas tillsammans med en bild- och/eller videosekvens. Rapport följer.

Kafkas dagböcker - inlägg #1

Läsning pågår av Bakhålls utgivning och nyöversättning av dagböckerna av Hans Blomqvist och Erik Ågren. Kafka blandar dagboksnoteringar med utkast m.m. till texter, ett litterärt skissblock. Dagböckerna spänner över perioden 1909-1923 med vissa avvikelser. För arbetet med Morpheinisten fastnar jag för detta:
'- - - Hör du! Hur länge har du egentligen varit här i stan? Hur länge har du varit här? frågar jag.
– Fem månader. Men jag kan den redan utan och innan. Jag har inte legat på latsidan, det ska du ha klart för dig. Om jag ser tillbaka på den här tiden vet jag inte ens om det har varit några nätter, den framstår för mig - kan du tänka dig - som en enda lång dag, och därför fanns inte dygnets olika tider, nej inte ens någon skillnad mellan ljus och mörker.'

Jag har i tidigare inlägg nämnt Torsten Ekboms biografi om Kafka. Vill man ha en annan ingång så rekommenderas den mustigt illustrerade serieboken Kafka med text av David Zane Mairowitz och illustrationer av ingen mindre än Robert Crumb. Beställ den på Bakhåll!

Metainfo - om vikten av att jämföra

Att blogga om den smalaste av filmgenrer, att kombinera de vinnande (!) koncepten experimentell film med videokonst, är det möjligt? Därtill som okänd, icke-filmare med nätet som enda exponeringsyta? Som prickarna över ü sedan dessutom konkurrera med sig själv genom en traditionell hemsida med samma tema?

Bloggportalen.se som drivs av Aftonbladet visar följande statistik lördag kväll för Pretto film:
Besök senaste veckan: 91
Placering privata, alla: 4132
Placering privata, Film, teater, radio och TV: 408
Placering privata, Foto och konst: 455
Placering privata, Humaniora och livsåskådning: 378

Om man klickar på länkarna så visas totala antalet bloggar inom respektive kategori. Totalt antal registrerade privata bloggar just nu är 49 998. Ok, då är ju runt 4000 inte så illa. Film skriver ju många om och då nästan uteslutande om de breda sorterna som rullar globalt. Ett klick visar att det bloggas om film till ett antal av 4 903. Återigen helt ok. Foto är ju populärt, alla plåtar och lägger upp bilder och skriver därtill. Finns alltså 4 190 som gör detta. Ok. Slutligen har vi kategorin humaniora, detta mitt gamla ämnesområde och levebröd. Där finns totalt 5 071 som tycker sig höra dit. Återigen ett helt ok resultat för Pretto films del. Så här kan man hålla på och landa i en konklusion som omfamnar repliken: Jag är nöjd!

Om vådan av att arbete länge

Arbetet med filmen En Morpheinists Drömmar (ja, det kommer ett inlägg om namnet) har pågått i några år nu, med skiftande intensitet. Detta innebär, som alla vet som producerar ett eget material, att andra kan hinna före, dvs man får det tvivelaktiga nöjet att se andra använda samma eller en liknande idé. Detta gäller därmed även Morpheinisten.

I inledningen till Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick har en gammal stillbildskamera huvudrollen - ljus, ljud och Matti Byes musik fullkomnar hur denna magiska apparat, kameran, presenteras. Vackert och suggestivt. I Morpheinisten förekommer en stillbildskamera, denna gång inte av märket Contessa utan en Kodak Brownie Starlet, som visas på bilden här ovan. Industri / City var länge ett arbetsnamn på filmen. Denna kamera förekommer även i en tidig produktion som länge låg ute på Dr Bose .Net. Den är dock inte visningsbar pga upphovsrättsläget. Där förekommer stillbilder och klipp från Körkarlen, Hets, Den andalusiska hunden m.fl. 'Click! You are dead' är titeln. Presentationen av bl.a. Brownien i Morpheinisten kommer att ligga närmare videokonsten.

A propå arbetsnamn, så var nästa arbetsnamn på Morpheinisten På andra sidan sömnen - en morpheinists drömmar. På andra sidan drömmarna är en skivtitel från 1996 av Ulf Lundell. Det visste jag inte när jag startade 2007.

Så här kan man givetvis hålla på att finna kopplingar till likartade uttryck, idéer och teman som redan har använts. Det ingår och är en del av processen och spelar alltså ingen större roll. Det är när vissa specifika bilder eller former hamnar lite för nära ens egna visioner som man svär till. Men, det är bara 'Stryk över och gå vidare' som gäller - och att vässa sitt eget material.

Soundtracket till detta inlägg är Du är mitt morfin från Freddie Wadlings nya CD The Dark Flower.

Metropia - en förhandstitt

I väntan på Metropia

I höst har filmen Metropia premiär. Det jag läst om filmen och vad som visas ovan gör mig mycket förväntansfull. En animerad film för vuxna utan djur och yviga gester. Här möter vi intressanta människor med en historia. Att nå fram till dessa uttrycksfulla karaktärer har gått via casting av riktiga personer som sedan legat till grund för de olika rollerna och där miljöer bl.a. skapats i Photoshop utifrån verkliga förlagor. I nya numret av Flm presenteras filmen. Film & TV har i ett tidigare nummer (2007 då filmarbetet startade) skrivit om filmen. På nätet kan man läsa om filmen bl.a. här.

Sveriges bästa kulturbloggar - de icke nominerade

Aftonbladet har nominerat fem stycken att tävla om vilken som utses till Sveriges bästa kulturblogg. Ola Larsmo skriver i DN ett intressant inlägg - var finns den annorlunda rösten, någon som skiljer sig från tidningar och andra medier? Som ger uttryck för det som särskiljer bloggen som medium. Jag frågar mig: varför hör Pretto film till de icke nominerade?

Nattens soundtrack - The Dark Flower

Så snurrar den äntligen i Pretto films studio - Freddie Wadlings nya dubbel-cd The Dark Flower/Den Mörka Blomman. Två skivor till priset av en. En på svenska, en på engelska. Bakgrunden till detta kan nästan göra detsamma. Bra musik, superb sång. En insiktsfull recension kan läsas i DN, som även bjuder på lyssning av två låtar.

After Midnight - Två puffar

Puff #1: några uppdateringar har gjorts på PRETTO films hemsida.

Puff #2: för de läsare av denna blogg som ännu inte upptäckt att bloggen med material från 2007 fortfarande är tillgänglig så föreslår jag ett besök där! Finns en hel del att läsa. Där finns längre och fortfarande aktuella inlägg. Läs om Roy Anderssons scenografier, Dramatenskvaller från 1970-talets slut, hurusom Ingmar Bergman nästan blev påkörd och mycket mer.

Gott & Blandat

Gråväder. Januari i Norden. Endast de starkaste överlever. Och ibland inte ens de.
-------
Ett nytt musikstycke/soundscape knådas fram med hjälp av syntar och en gnutta samplingar - arbetsnamn Faces. Mixning pågår och provlyssning blir möjlig relativt snart via hemsidan.
-------
En genomläsning av äldre manusversioner av En Morpheinists Drömmar gjordes nu mitt på dagen. Fann en del idéer som delvis glömts bort och som kan få betydelse för filmen. Tittade även igenom ett stort antal stillbilder och collage under arbete.
-------
Antalet läsare av blogg och hemsida växer. Hemsidan drar sig mot 20 000 besök sedan april 07. Bloggen har haft drygt 4000 sidladdningar fördelade på drygt 1500 unika besökare sedan april 08. Antalet fönster mot cybern växer också, senast med Visual Arts Lab där tre kortfilmer kan ses - Urban People, Urban Etude och Water - och de har även betygsatts av besökare. Kul!
-------
Hos doktorn: Jag lider av en bioföreställning.
På teatern: Kvällens tvångföreställning ges på Stora scenen. Pass på! 5 minuter till ridå...
-------
Slut i påsen!

GIFF

I veckan är det dags för den 32 upplagan av Göteborg International Film Festival. Och jag är inte där, återigen. Men jag har trevliga minnen från hotell Rivertons Skybar i alla fall. Jag har gått igenom katalogen med de 450 filmerna. Det jag först lägger märke till är dock annonsen för Freddie Wadlings nya och idag släppta dubbel-cd - The Dark Flower. Ser också att Hans Appelqvist på scen presenterar sina ljudbilder tillsammans med videoprojektioner. Konstfilm ur Borås konstmueums samling visas också, intressant. Som vanligt mycket bra och spännande kringarrangemang. Därutöver film, film. Finns en handfull som jag kommer att bevaka att jag på ett eller annat sätt ser framöver. Vilka det är återkommer jag till. Det finns ett soundtrack också till detta inlägg. Detektivbyråns senaste, Wermland. I korthet: I like! Lyssna både här och där!

Konsten att prenumerera på kortfilmer - Wholphin

Tänk er ett DVD-magasin tillsammans med en DVD-skiva med sällsynta kortfilmer. Det finns och heter Wholphin. Jag är mitt inne i en preumeration och fick nyligen nr. 7 i brevlådan. Kommer ut kvartalsvis från McSweeneys i San Francisco och kostar en femhundring för fyra nr. Ca 50 sidor text om filmerna och 12 filmer i senaste numret. Här finns bl.a. en kortfilm av Gus Van Sant från 1982 efter en novell av William S Burroughs - The discipline of DE. Hela innehållet i senaste numret presenteras här! Kolla även in The YouTube Screening Room, platsen för utvalda kortfilmer, här finns bl.a. filmer från Wholphins utgåvor.

Finns det ett soundtrack till detta inlägg? Absolut! Det handlar om eternal retro - Frank Zappas album Over-nite Sensation från 1973. 34 minuters njutning med låtar som Camarillo Brillo, I'm The Slime och Dinah-Moe Humm. Om man vill se och lyssna till hur plattan spelades in liksom nästföljande Apostrophe så rekommenderas även DVD:n i serien Classic Albums.

När passar David Sylvian bäst? Anywhen!

(Thomas Feiner.) Hösten 2007 var jag på Chinateatern tillsammans med kamrat H. och lyssnade på en konsert med David Sylvian - glimrande! Sylvian är en musiker ständigt på väg mot nya uttryck. Han fångar också upp andra musiker som han fattar tycke för och samlar dem på sin egen etikett SamadhiSound. Sommaren 2008 gav han ut den svenske musikern Thomas Feiner och bandet Anywhens andra platta The Opiates - Revised, ursprungligen utgiven 2001. Pretto film rekomenderar en lyssning! Lyssna här och se några videor därborta! En soloplatta är på gång. En större artikel om Feiner finns att läsa i tidningen Studio nr 9 2008.

Karin Dreijer - If I Had A Heart

Videon till första singeln rullar nu på DN. Plattan släpps i mars, dvs Karin Dreijers soloprojekt, albumet Fever Ray. En låt och video helt i Pretto films smak! Läs och lyssna!

Max Ernsts Hela staden och Wallace Berman

Just nu visas den stora utställningen Dröm och Revolution på Moderna Museet i Stockholm med 175 verk av Max Ernst. Tiden går snart ut, den 11 januari plockas utställningen ner och dyker under våren upp på Louisana som har varit medproducent. Jag fastnade särskilt för de tre målningarna i sviten betitlad Hela staden. Det hänger naturligtvis ihop med det pågående filmarbetet där staden som struktur och miljö är en vital del av filmen En Morpheinists Drömmar. Det andra viktiga intrycket fick jag en trappa ner i utställningen Tid och plats: Los Angeles 1957-1968. Där visas bl.a. olika verk av Wallace Berman och i synnerhet hans enda film Alepha. Denna kortfilm, restaurerad och överförd till 16 mm film genom filmaren Stan Brakhages försorg, har en teoretisk struktur som tilltalar mig. Läs mer här!

Wolf Prix och Coop Himmelb(l)au

Denne molnarkitekt är intressant ur flera aspekter. Närmast tänker jag på hans uttalande om att arkitekturen ligger i innehållet, inte i skalet. Att hitta en arkitektur som förändras beroende på brukarens rörelser eller kanske sinnesstämning är något som Prix och hans kollegor på olika sätt har arbetat med genom åren. Detta får mig att tänka på gamle Plutarchos som i första hand ansåg att staden definierades av dess invånare och i andra hand av dess arkitektur. Detta har jag berört i ett äldre blogginlägg. Coop Himmelb(l)au ritade östra paviljongen till det postmoderna konstmuseet i Groningen, ett museum jag besökte kort efter att det stod färdigt 1994. Ett museum med starka färger och ovanliga former dåförtiden. 1988 orsakade kontoret stort rabalder i Wien när de hade ritat ett konferensrum till ett advokatkontor och placerat tillbyggnaden på taket till en i sig skyddad byggnad i ett av stadens kulturskyddade områden. Borgmästaren drev igenom projektet genom att kalla tillskottet för takskulptur och därmed var samtliga byggnormer verkningslösa.

Gud Lukt och Henne

(Foto ur filmen Gud Lukt och Henne, Migma Film AB.) En film som har en struktur som intresserar mig eftersom den bl.a. har sagts vara en blandning av film, videokonst, fotografi, konstfilm, collagefilm, dramadokumentär och experimentell film och därmed försetts med epiteten pretentiös, ostrukturerad, obegriplig m.fl. och beskrivs som en film utan handling men som arbetar med känslan och som i en blogg beskrivs som om den handlar om larviga, sinnessvaga prettosjälar. Dock, det finns självklart positiva recensioner också. Den här typen av film väcker alltid häftiga känslor. En publik som möter ett motstånd, att tvingas till delaktighet - fy! Ett måste för Pretto film! Tog mig därför till Zita (Folkets Bio) en av de sista dagarna filmen visas. En person i salongen - jag själv. Att gå på bio kan ju inte alltid vara en social händelse.

Eftersom jag agumenterar för de här typen av film när det gäller den fria men förhoppningsvis mycket medvetna strukturen så hade jag stor behållning av den. Givetvis kan film se ut så här! Också. Jag kommenterar här inte innehållet, de frågor som ställs eller motsatspar som redovisas i filmen. Här följer några länkar som ger upplysningar om både form och innehåll.

Recensioner:
Kommunalarbetaren
DN
SvD

Folkets Bio presenterar filmen så här. Filmen är gjord av Karin Westerlund under en period av fem år. Hon är en svensk-dansk konstnär och filmare bosatt i Kairo. Filmfakta från Svenska Filminstitutet finns här.

Jarla Partilager

Bakom det namnet står konstsamlaren Gerard De Geer. Han visar sina privata samlingar efter överenskommelse. Men han har även en generös hemsida som bl.a. visar kompletta kataloger från utställningarna. Jag rekommenderar särskilt katalogen till den kinsesiske videokonstnären Yang Fudongs serie Seven intellectuals in a bamboo forest. Läs mer om denne konstsamlare här och besök sedan hemsidan.

God Jul! / Merry Christmas!

Pretto film önskar alla läsare en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Dead man walking - Strindberg

Om det är sant? Javisst. En kort promenad förbi sitt sista hem på Drottninggatan 85, jag såg det nyss. Dock - det rör sig om en promenad inuti en souvenirpenna från Strindbergsmuseet. Om man besöker Norra kyrkogården kan man gå till hans grav, vilket skulle kunna bevisa att han är död. Men han läses, spelas och diskuteras. Då så - gott nog!

Moln på drift

Vart har de tagit vägen? I byxorna? Nej. Hovrandes ovanför Sundbyholms slott? Nej. I inledningen till kortfilmen One Way Elevator? Nej, det är just precis där de inte finns! Jag har just avslutat putsningen och nya för- och eftertexter till tre av de fyra filmer som ska skickas in till Art Channel. Men molnsekvensen ligger inte där videoredigeringsprogrammet senast hittade den. Jag har givetvis letat, så ock min dator. Men inte funnit. Därför håller jag nu på att rekonstrurera sekvensen, boring men ett måste. I morgon.

Prettofilmen ökar i världen!

I april i år fick jag 220 träffar på sökordet 'prettofilm' på Google. En sökning nu ikväll ger 2 680. Vad har hänt? Googles sökmotor har väl trimmats, men i alla fall. En del av skulden får Pretto film ta på sig. Långsamt växer det fram ett pixiliserat ansikte av detta monster - prettofilmen som genre, avart, misslyckat filmlaboratorieförsök et cetera. En sökning på Google på Pretto films pågående filmprojekt 'En Morpheinists Drömmar' ger 317 träffar (men egentligen 220 när man tröskar igenom träffarna). Ett bidrag så gott som något till världens alla internetsidor.

Fyra prettofilmer till franska Art Channel

Urban Etude (ovan), One Way Elevator, Urban People och Water kommer att skickas till Art Channel. Lite putsningar och kompletterande för- och eftertexter så får det vara klart. Om och vad som kommer att visas där återstår att se...

Loggbok 081210 En Morpheinists Drömmar

Den underbara spårvagnen från Roy Anderssons film Du levande, som den nu exponeras i Studio 24:s fönster.

Fre-mån läggs på filmarbete, om planeringen håller. Mycket finns att göra. Pga tidsskäl måste jag först kompilera DVD:n som ska skickas till Art Channel i Paris före den 25 december.

I helgen som var sattes affischer upp i tre stadsdelar av stan (Stockholm) - 'Fasadteatern ger i afton Återsken'. Innan någon hinner reflektera över detta kuriösa budskap så är risken stor att de flesta har slitits ner. Men vi får se, jag har en spanare som bevakar läget.

Söndagsaffischeringen hade även det goda med sig att jag nu har en liten Dolly att sätta kamerastativet på. För detta tackas Janne. Förhoppningen är att Dollyn kan användas i minst en planerad interiörscen. Under en fikapaus på det trevliga fiket Nybergs på Upplandsgatan så pratade jag och Janne om att en enkel kamerakran för vertikala panoreringar vore bra att ha. Kan ju visserligen göras digitalt, men... Vid middagen som följde senare, då även studioinnehavaren Mats (Phonurgia) deltog, så fick jag veta att filmiska nyttigheter såsom en riktig Dollyvagn med räls och 'proffsbromsar' samt en kamerakran förpassats till evigheten utan att passera Pretto film. Snopet!

Till den stundande weekendens filmarbete hör även att åter rassla igenom den allt mer fyllda svarta anteckningsboken från Moleskine och skriva ut och placera in De Goda Idéerna och redigeringsskisserna i filmens manuskript som fungerar som stöd och skelett, men inte mer än så.

Pretto film drar till Paris

Dags att snofsa till sig. I alla fall om man får tro mailet som dök upp idag från Art Channel i Paris. Pretto film är inbjudet att delta och något alster att visas i deras nästa TV-program. Före den 25 december ska en DVD med en eller flera filmer ha landat på 10, rue Monge i Paris. Måste givetvis prövas. Nu till funderingar kring urval och vissa omredigeringar. Och tillsnofsning behövs ju inte - DVD:n klarar sig själv med lite hjälp av diverse postverk.

Unthank är världens lön

Visst är det så - vi är uppriktigt tacksamma för systrarna Unthanks senaste album som när det släpptes förra året i England lovordades rejält av kritikerkåren. De hade rätt. På albumet The bairns möter vi Rachel Unthank & The Winterset i ett antal traditionella folksånger och nytt material, ibland med en northumbrisk dialekt. Gruppen kommer från Newcastle och bildar ett perfekt soundtrack till detta inlägg. En insiktsfull recension kan läsas här! Kolla sedan gruppens hemsida!

Loggbok 081129 En Morpheinists Drömmar

Nu redigeras det sista materialet från filmningen den 29 september. Snart är det dags att filma de relativt många interiörscenerna. En dollyvagn utan räls är under inlåning. Ett teknikbyte har tagit en del tid; en uppgradering av videoredigeringsprogrammet flögs in från England och levererades av UPS. En av de externa hårddiskarna har lagt av vilket renderar mig en massa garantipyssel - den svenska internetsajten för firman där disken köptes meddelar att den har gått i k.k. och jag har direkt från tillverkaren beställt en ny disk som är på väg. Dock måste den gamla paketeras säkert och med en massa uppgifter och utprintade etiketter samt på ett säkert sätt bollas till Tyskland. Men, teknik och film hänger alltid ihop.

Chambertronica - nyfusionerad musik

Återigen är en ny CD på väg att släppas ut där Håkan Lidbo medverkar. Eftersom jag tack vare honom har förmånen att redan nu få lyssna på materialet (som bildar soundtrack till detta inlägg) så kan jag bara säga: 'It's full of stars!' Någonting underbart väntar er. Här samverkar och samspelar tre electronicamusiker - Håkan Lidbo, Lisa Nordström och Olle Cornéer - med tre instrumenalister/kammarmusiker - George Kentros, Anna Petrini och Mika Takehara. Resultatet är en ny ljudvärld som fångar och håller kvar lyssnaren samtidigt som den skickar ut oss mot okända resmål. Konstellationen har premiär på Upsala Konserthus den 27 november och CD:n släpps den 1 december. Se till att skaffa denna farkost!

Filmisk musik

Detta inläggs soundtrack är Matti Byes CD Drömt. Nio filmer i kortfilmsform-at. Men gestaltade enbart genom musik. Dock, musikens direktlinje till känslor och bilder vi inte vet varifrån de kommer finns ju alltid där, när vi lyssnar på musik. Mina referenser till film kommer sig av att Matti Bye bl.a. har nyskrivit musik till en handfull av de svenska stumfilmsklassikerna som t.ex. Körkarlen och Gösta berlings saga. Nu har han kommit ut med en skiva med nykomponerad egen musik, utgiven på Rotor Records. Läs mer här! Han har även gjort musiken till Jan Troells nya film Maria Larssons eviga ögonblick. Pretto film rekommenderar för lyssning: Drömt.

Stockholm i 1000 bilder och serierutor

Det ultimata bildverket Dokument Stockholm där tre fotografer genomfotograferar innerstadens stadsdelar och presenterar helheter och delar är en guldgruva - för nutid och framtid. Bara att bläddra och upptäcka, återupptäcka, se ibland oväntade sammanhang men inte minst det vardagliga stadslandskapet. Mycket bok för liten peng - 4,5 kg.

För en stockholmare och ständig trenter-omläsare har äntligen något nytt dykt upp - Stieg Trenters kriminalroman Roparen från 1954 i serieform av Jakob Nilsson. Den ska jag snart stämma möte med, nyss anländ som den är till mitt bokbord. Serieformen är numer för mig förknippad med ett visst motstånd eftersom jag som barn och tonåring var en läsare, samlare och bytare av större mått. Blev tämligen mätt, helt enkelt. Detta trots den massiva utveckling som skett. Förutom Roparen har jag Berlin: stad av sten av Jason Lutes från 2003 i hyllan. Ett lästips för den som vill upptäcka 1920-talets Berlin i serieform.

Slutligen - prettofilmen som genre har begåvats med en egen filmestival i Hägersten. Se TV-inslaget här!

Söderfolk

En ny videosekvens från min urbana hembygd - Stockholm, Söder. Några glimtar från eftermiddagen den 29 september i år. Huruvida den hamnar i filmen eller inte återstår att se. För den som vill se den nu, klicka här!

T

Dagen har ägnats åt T. En minut Blå tåget. Fast med vemodig cello. Ett stycke vardag genom ett Pretto-temperament - igen, vad annars. Cellon är tagen från ett samplingsbibliotek, MovieScore Volume 5. All eventuell överensstämmelse med verkliga miljöer eller personer är oavsiktlig. Nyfiken?

Stockholm Town Hall

På hemsidan finns nu ett nytt klipp som inte kommer att vara med i filmen. Jag har klippt ihop lite rörliga snapshots som togs i samband med vattensekvensen (Water). På 1 min och 50 sek ges en bild av stadshusmiljön sett genom ett Pretto-temperament. De handhållna scenerna är lite darriga, de togs precis innan lunch och blodsockret hade gjort en börsdykning.

Just det klippet och några andra ligger även ute på The Saatchi Galleri och även Saatchi Online TV, Videobloggen. Denne omtalade konstsamlare och gallerist, Charles Saatchi, har varit synlig i pressen nyligen. Under året har han även öppnat dessa nätbaserade gallerier. Fördelen är att även Pretto film kan vara synlig där. Besökarna är även generösa med kommentarer till filmklippen, vilket uppskattas. För er som läser denna blogg påminner jag om att även dessa inlägg kan kommenteras!

Loggbok 081031 En Morpheinists Drömmar

Fotot ovan är ett samarbete mellan Jan Edvardsson och undertecknad. Titeln är Lindansaren. Prag 1924.

Under november-december 2008 kommer arbetet med En Morpheinists Drömmar att ske med ökad kraft, intensitet och nerlagd tid. Tio dagar är inplanerade. Det kommer i praktiken att bli fler. Detta kommer förhoppningsvis att ge projektet en välbehövlig knuff framåt så att en premiär kan bli möjlig under våren 2009.

Under november-december kommer tiden att fördelas mellan redigering av redan inspelat material, nya interiöra tagningar, stillbildsredigering och montage, ta fram nya soundscapes, inspelning av platsljud m.m.

Jag ser fram emot denna möjlighet som yppat sig!

Så mycket mer

Det är vad man som publik får när dokumentärfilmer av Göran Gunér och Eric M Nilsson visas. Här förenas angelägna och ibland överraskande val av ämnen i poetiska och filosofiska betraktelser, bild- och ljudsatta.

Eric M har redan i kortfilmen Kök från 1963 ett eget förhållningssätt till hur bild och ljud hänger ihop och inte minst samverkar. Detta betyder inte att ljudet är synkront, utan tvärtom. Dessa val förstärker berättelsen, i det här fallet ett besök i ett restaurangkök med omnejd; skalrummet, fiskrensningen, bakre regioner. Det luktar Giliap. Helt rätt. SVT har gett ut en box med Eric M Nilssons filmer, går även att hyra. Själv har jag nyss köpt den.

Prenumeranter av Film & TV begåvades nyligen med en bok av Göran Gunér - Resor i tiden. Om att frammana det förflutna på film, utgiven av Dramatiska institutet. En DVD med utdrag ur 16 filmer, både hans egna och där han står som t.ex. producent, följer med. Fokus har genom de 45 verksamma åren legat på filmer om konst och historia. TV-kanalen Axess kör ofta hans konsthistoriska filmer, passa på att se dem.

Soundtracket till denna fredagskväll och inlägg har varit DVD-utgåvan av Lou Reeds konsert Berlin som jag mycket nöjd avlyssnade live på Annexet tidigare i år. I sensomras rullades en konsertfilm av Julian Schnabel på Victoria på Söder. För mig och andra som missade den där och då finns nu en DVD som tillsammans med en bra ljudanläggning funkar utmärkt. Reed uppmanade folk i en artikel när filmen släpptes att kräma på - hör och lyd. Just nu har en annan musik tagit vid, en CD med Sara Isaksson som sjunger sånger bl.a. av pianisten och kompositören Anders Widmark som spelar på skivan Pool of happiness. Den håller för otaliga lyssningar, tro mig.

Ny filmsekvens - Urban people

Redigering pågår fortfarande av det som filmades för några helger sedan. Dagens skörd blev bl.a. en treminuters betraktelse i bild och ljud av människor i stad - under arbete. Sekvensen hittar ni här.

Water - ny film/sekvens på hemsidan

Nu finns den upplagd på Pretto films hemsida - Water. En kontemplativ sak (eller boring beroende på lust och läggning), kanske ett alternativ till en öppen brasa på skärmen? Helskärmsläge och generös volym rekommenderas. Hur som helst, någon av dessa vattenvarianter kan förväntas dyka upp i Morpheinisten. Ta en titt!

Loggbok 081003 En Morpheinists Drömmar

Redigering pågår av den vattensekvens som filmades förra helgen. Ett redigeringsförslag skrevs ner på tåget till Stockholm igår, där en vällagad middag intogs på gamla Strykjärnet, nu Grogg, i glad väns lag. Kanske blir en arbetsversion klar nu i helgen och därefter synlig på hemsidan. Under hösten kommer arbetet att intensifieras och uppdateringarna bli mer frekventa.

Soundtracket till detta inlägg är en underbar sångsvit med musik av Michael Nyman - 8 Lust Songs: I Sonetti Lussuriosi. Nyman är kanske mest känd som den som gjort musiken till många av Peter Greenaways filmer. Här har Nyman tonsatt åtta av den italienske renässansdiktaren Pietro Aretinos orgasminstruktioner från 1525, skrivna i dialogisk sonettform! Musiken är wunderbar och ger essensen av Nymans tonspråk. Här uppstår i några sånger enligt mitt förmenande även ett möte med Henryk Góreckis tredje symfoni (Opus 36, 1976). Sångerna framförs av en fantastisk mezzosopran, Marie Angel, som sjunger båda rollerna. Hon har tidigare samarbetat både med Greenaway och Nyman. Skivan har fått högsta betyg i många recensioner, helt rättmätigt. Pretto film rekommenderar skarpt en lyssning! Som kuriosa och upplysning kan nämnas att skivan har försetts med en varningsetikett för ''explicit content'', dvs om man kan italienska eller läser den medföljande ordlistan på italienska könsord.