EN JAPANSK KAMERA, modell Olympus Wide II 1958 inköptes 1959 i samband med min födelse i maj, enligt legenden. Modellen var vidareutvecklad efter användarnas önskemål. Den första kom 1955, följd av S och E 1957. II:an var dyr i inköp. För familjen Svensson, Brännis 90, gatuhuset, var detta en dyrbarhet. Julen 1959 var adressen Brännis 88, gårdshuset. Något samband?
Fast optik D.Zuiko-w F.C 35MM.F3.5. Slutare Copal MXV med M och X blixtsynk, självutlösare och slutartider mellan 1 till 1/500 sekund samt B för långa slutartider.
Första bilden jag själv tog med kameran var ett porträtt av föräldrarna på Zinkens IP 1966. En och annan interiörbild togs under tonåren. Ett försök till en mer medveten användning av kameran blev det under gymnasieåren på Söder. Tog med kameran till RI-foto-radio på Södermanna 60. Köpte en svartvit rulle. Januari, lunchtid, snön föll. Blev några bilder med extern ljusmätare, bland annat ner mot Katarinavägen och Stadsgården. Året var 1977. Kamrat J beledsagade – och trängde in i bildfältet. RI framkallade och negativens kuvert letades fram inför denna text. Bildernas kvalitet lämnar vi därhän.
Gunnar Smoliansky stod inte ut med kommentarer och blickar när han riktade kameran ner mot gatan eller något som andra uppfattade som icke fotograferingsvärt, efter vad jag har läst mig till. Jag förstår honom mycket väl, men har förhärdat mig. En kort text om sådana nesligheter inleder min fotobok [suhm-whair] från 2018. Gunnar S tog sina med tiden klassiska Slussenbilder 1952. Då var han 19 år med en nyinköpt dyrbarhet i ena handen, en Rolleiflex, köpt av en sjöman vid Stadsgården. I den andra handen höll Gunnar S Sjöströms klassiska, men något torra bok, Amatörfotografen. Men bra bilder blev det.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar