Filmlogg 6 | Näktergalen

(Click!) Ännu en bild som möter betraktaren i kortfilmen under arbete - som blir lång med det relativa måttet mätt.

Version 0.1; där börjar det. Växer vidare upp till 0.8 med hyfsad speed. Sedan minskar hastigheten. Någonstans där befinner jag mig nu sedan en tid, omkring version 0.86.

Ännu en punktlista i mängden att beta av; 23 mer eller mindre innehållsrika punkter. Det är en del av arbetsmetoden; göra-begrunda-göra-begrunda... Begrundandet föder nya punktlistor.

Electronican kräver sitt. Likaså ljudlandskapen.

Och vägen är allt. 

Filmlogg 5 | Näktergalen

(Click!) Ännu en koncentrerad helg kring fortsatt filmarbete smyger på. Omkring 15 minuter film just nu, kan landa på 20. Men ännu för tidigt att avgöra definitivt. Två sekvenser samt eftertexter återstår förutom en mängd ljudarbete inklusive ny electronica.

Och trimning, trimning.

Trött fredags soundtrack är John Holm från 1974 - Maria många mil och år från här via Spotify. Avslutar med ett spår från Daft Punks nya album Random Access Memories  från 2013, Giorgio by Moroder.

Kjell Alinge | Dokumentären

(Click!) Den 10 augusti befinner jag mig i ett mörkt rum. Tillsammans med övriga medproducenter sitter jag på Bio Rio och ser på smygpremiären av Hemma hos Kjell Alinge - en sorts dokumentär. Därpå releasefest på närliggande lokal. SVT K-Special visar filmen den 16 augusti 20.00, på Kjell Alinges 70-årsdag.

Filmlogg 4 | Näktergalen

(Click!) Liten aktivitet på bloggen, desto större när det gäller arbetet med Näktergalen. Det är som det ska vara.

Kristian Petri | Träsket

(Click!) Kortromanen, eller om man så vill, den långa novellen, Träsket av filmaren och författaren Kristian Petri är en mycket läsvärd historia - i synnerhet för den som tycker om böcker och lockas av antikvariatens mystik. Och har ett drag av bibliomani... Boken är utgiven av Rönnells Antikvariat. Läs om den på Rönnells hemsida.

Köp den sedan, gärna tillsammans med ett exemplar av restupplagan i pocket av Petris två novellsamlingar Den stulna novellen och Nattboken. Många av novellerna tar sin utgångspunkt i böcker, författare och boksamlande.

Peter Kylberg | Del 2

Här några länkar. De ger en bild av den nutida Peter Kylberg. Exilboende i Flen.

P4 - ett radioreportage
Gut and God
Partita E3 Opus 39
Partita E1
Stråkkvartett 8 Opus 110

Filmlogg 3 | Näktergalen

(Click!) Skottland, Loch Lomond - i en färgskala från 1960-talet. Kanske händer det någonting i vattnet, i filmen...

Det jobbas på. Olika sekvenser ligger i videoredigeringen, nya idéer och utveckling av gamla; allt trängs och fyller vita pappersark, mail skickade till mig själv från mobilen osv. Det är givetvis en myt att goda idéer kommer man ihåg utan att skriva ner - de förloras.

Sekvenserna börjar få egna namn, för att lättare kommas ihåg och snabbare kunna koppla en idé till rätt sekvens när idéerna ska skrivas ner. Mycket skrivs dock inte ner utan testas direkt i redigeringen. Sekvenser jag just nu arbetar med heter sådant som Perrongen, Bussen, Mim, Öpningsscenen och Miraklet.

Nu väntar ljudarbete.

Stig Larsson | Battle of Santiago

(Click!) Poeten, författaren, regissören m.m. Stig Larsson stängde in sig i studion med bandet Battle of Santiago. Ut kom ett verk på 16 minuter fångat i en tagning, utan redigering, utgiven på bl.a. vinyl med endast en sida graverad. Rönnells och Svedjebruk står bakom utgivningen. Nu i mitt musikarkiv.

Se en reklamfilm inför vinylsläppet!

My Country | Ny bild

(Click!)

Alinge | Dokumentären | Trailer

Blinkar Blå from Seven Frames on Vimeo. Pretto film - en av flera medproducenter.

Peter Kylberg | Del 1

''Filmaren, konstnären och tonsättaren Peter Kylberg (född 1938) leker i sina filmer med idén om ett allkonstverk där musik, stillbild och rörliga bilder möts i olika gränsöverskridande experiment. /.../

Kylberg gjorde allt själv, från manus till klippning, via ljud, foto och musik och undvek resolut ett linjärt, "amerikanskt" filmberättande. Resultatet förundrade kritikerna, men publiken höll sig borta.''

(Filmarkivet, från texten om filmen Paris  d-moll, 1964.)

Se filmen!  En kort biografi går att läsa på Svensk Filmdatabas.

Filmlogg 2 | Näktergalen

(Click!) Arbetsfasen den senaste veckan ryms inom beskrivningen manus/bild/ljudidéer. En del intressant gods har fötts i skrift - men det är ett annat medium, långt ifrån film. Återstår att pröva idéerna. I helgen väntar sociala engagemang; åter till filmarbetet tidigast sen söndag kväll.

Thomas Anderberg |

Kritikern och författaren m.m. Thomas Anderberg har gått bort. Han skrev i DN om sin sjukdom, publicerad den 29 mars. Jag läste gärna hans musikkritik eller artiklar om skilda ämnen. Han skrev också tre romaner. Jag sitter här med den som blev hans sista, utgiven 1993: Alter ego. Den tänker jag nu läsa om.

Den sena kvällens soundtrack är Magnus Öströms andra soloalbum efter att e.s.t. av tragiska orsaker upphörde, Searching For Jupiter. Nio spår, alla bra. Superb ljudkvalitet på inspelningen.

Att göra film med pincett |

Jag plockar med pincett fragment från olika skeenden; rörliga som stilla. En delikat process. Jag fogar sedan samman fragmenten med nästan lika delar tankekraft och våld, sånär som på en bris av hopp. Avtvingar fragmenten nya innebörder; ibland uppstår dessa för ett kort ögonblick i kraft av de nya sammanhang jag placerat dem i. Några överlever. De sparar jag.

Glaset tänker | Reflekterar över ljuset

Det ramade fotografiets glasyta förmedlar många olika sorters bilder. Fotografiet i sig  - mångtydigt. I bästa fall. Sol och halogen framkallar bilder av rummet; människor, rörelser och andra fotografier inom den givna glasytan. Om glaset är av det rätta virket och inte har belagts med ett censurerande skikt. Då. Faller allt. På plats.

Filmlogg 1 | Näktergalen

(Click!) Första stillbilden från nya kortfilmen under arbete - Näktergalens nattliga ljudlandskap förebådar ännu en gryning. Ett sorts manuskript växer fram. 17 sidor - en för varje scen eller sekvens. Bild- och ljudidéer. Befintligt material mappas. I morgon kommer projektet att läggas upp i redigeringen. Nya sekvenser ska filmas. Det enda säkra är att slutresultatet inte blir så som det nu är framskrivet. Mycket kommer att hända på vägen. Det är själva grundidén och målet med mitt filmarbete.

Den regniga nattens soundtrack är Sällskapet - Nowy Port, spår sju, Var och en av oss. Bruno K. Öijer reciterar - oefterhärmlig.

Sällskapet | Thåström

Björn Runge |

Jag har i tidigare inlägg skrivit om och rekommenderat Björn Runges boktrilogi utgiven av Filmkonst, där han delar med sig av sina erfarenheter. I sin blogg på hemsidan skriver han idag att nu slutar han att göra film som samarbetar med de stora institutionerna. Mycket tråkigt, men inte förvånande. Men han kommer inte att överge den rörliga bilden, som tur är. Jag hoppas på dessa nya alster - och på den  feta nyckelromanen om filmbranschen!

Holy Motors |

Bege er snarast till nätmagasinet Walden och läs en briljant essä av Stefan Ramstedt om den mycket sevärda filmen Holy Motors i regi av Leo Carax. Se en trailer här.

Om vikten av att lura sig själv |

Trick me. Treat me. Detta gör jag - alldeles själv. Låt oss säga att det började 2007 då jag startade hemsidan och första bloggen, båda namgivna efter mitt ännu så länge virtuella bolag Pretto film. De var då dedikerade åt ett större filmprojekt med titeln Dreams of a Morpheinist/En morpheinists drömmar. Manus skrevs, bearbetades, utvecklades och fördjupades. Det lades dessutom ut i sin helhet på hemsidan tillsammans med några testsekvenser, stillbilder och ljudklipp. Ofta fick jag sedan frågan: Hur går det med filmen? Frågefrekvensen har genom åren sjunkit. Ännu så länge har just den filmen inte blivit gjord - tror jag. Däremot femton andra kortfilmer. Flera av dessa innehåller bilder eller idéer från morpheinistmanuset.

Två nya kortfilmer är, har jag hävdat en tid, på gång; Dialogue for Two Apparatus och Pickup | Tracks. Förra helgen tänkte jag börja med ett sorts manus till Pickup | Tracks. Ett antal bildidéer hade jag redan. Men pennan [sic!] började i stället skriva ner idéer kring en film som utgår från en videosekvens filmad en sommarnatt 2012 - en för ögat osynlig näktergal i ett buskage mot mörkblå natthimmel. För en timme sedan såg jag om filmen Alla är äldre än jag, en film av Martin Widerberg om bl.a. Bo Widerberg. Då dök nya idéer upp som skrevs ner och troligen kan knådas ihop med vad som nu ser ut som den tredje, nya kortfilmen under arbete. Den har arbetstiteln: Näktergalens nattliga ljudlandskap förebådar ännu en gryning.

När jag skriver detta inlägg lyssnar jag på The Knifes nya album Shaking the Habitual, just nu den drygt 19 minuter långa sviten Old Dreams Waiting to Be Realized.

För näktergalsfilmen har jag en idé om ett ramverk som består av en oftast inte insmickrande natur och några ikonbilder av staden.  Dessutom några väl utvalda interiörer från en modern våning (lägenhet) - dessa har inspirerats av Strindbergs fascination av de moderniteter som hans sista våning i Blå tornet hade utrustats med; centralvärme, vattenklosett inne i lägenheten, telefon, hiss och de ljud som dessa alstrade - modernitetens ljud. Till detta några metabilder; dior som projiceras på en kakelvägg vars motiv har eller kommer att synas i filmen.

Filmaren Bo Widerbergs far målade tavlor med stor detaljrikedom. I hans tavlor av stadsmiljöer förekom aldrig några människor. De skulle inte vara där, säger han i filmen Alla är äldre än jag, en film som påbörjades av Bo men slutfördes av hans son Martin. Jag har sällan med människor i mina fotografier av byggnader och miljöer. Inte heller Claes Söderquist i sina tre senaste filmer. Men spåren, de oerhörda och avgörande avtrycken av människa, finns ju där, manifesterade i just dessa byggnadskroppar som tillsammans bildar t.ex. stadsrum, projektionsytor för mänsklig aktivitet. Så för mig finns alltid människan med i vad som synes vara bilder där människor lyser med sin frånvaro - de gör just det, lyser med sin frånvaro.

Konstakademien | Claes Söderquist

Som jag nämnt i tidigare blogginlägg blev jag tipsad av Carl Henrik Svenstedt att se den stora videoretrospektiven Passager med Claes Söderquists videoverk och filmer. Så skedde också på påskdagen, timmarna innan utställningen stängdes. Upprymd av samtalet med Peter Krantz angjorde jag den första salen.

Jag fokuserade på det som blev en trilogi; Landskap (1985-1987), Passager. Ett stadsporträtt (2001) och Labyrint. Gårdar (2013). Jag såg även delar av Travelog (1969), Epitaf (1981), Brev ur tystnaden. Kurt Tucholsky skriftställare (1989) samt Alcatraz. Återkomsten (2013).

I Passager möter vi - på Konstakademien via fyra stora projektionsytor - ett stadslandskap, Malmö. Ett antal utvalda miljöer på 48 stillbilder, från industri, park- och byggnadsmiljöer till ett kyrkorum, presenteras för oss tagna med en panoramakamera som har tagit bilder 360 grader roterande runt sin egen axel. Inga människor förekommer i bilderna. Kameran panorerar över dessa panoramabilder i en kontinuerlig rörelse i ett mycket långsamt tempo, som ger filmen dess specifika uttryck. Detta förstärks av svarta mellanrum mellan de olika projektionsytorna och hur bilderna växlas liksom hur kamerarörelsens riktning växlar mellan höger och vänster.

I Landskap presenteras en bäckfåra i ett antal längre åkningar och filmen består av 32 sekvenser. I textdelen i den tudelade katalogen berättar Claes Söderquist att filmen är uppbyggd som ett minimalistiskt musikstycke. Bäckfåran med sin omgivning presenteras med små, små variationer. Söderquist vill inte att betraktaren ska uppleva att det är någon bakom kameran - det man ser ska ses naket utan spår av mänsklig hand. Jag noterar också att han aldrig arbetar med bild och ljud samtidigt. Först skapas bilderna och filmens rytmik och sedan läggs ljudet på. I bilddelen av katalogen uppskattar jag särskilt bildmanuset till Epitaf - alltid spännande att se hur andra gör, eller gjorde i det här fallet - i de senaste filmerna har inga arbetsböcker eller storyboards använts.

I Labyrint möter vi återigen Malmö, nu genom ett antal bakgårdar. Kameran gör långsamma åkningar både horisontellt och vertikalt. Mötet mellan kamera och objekt är intimt. Ljudbilden är viktig. Det händer saker utanför bild som kompletterar och fördjupar.

I Passager kunde besökaren se åtta filmer gjorda mellan 1969 och 2013. Under sin tid på Konstfack gjorde Söderquist filmen Le Génie Civil tillsammans med studiekamraten Jan Håfström. Den filmen finns i mitt filmbibliotek. Eventuellt har jag även Söderquists första film, I frack, från 1964 - den måste jag leta efter.

Jag fick ett kortare men trevligt samtal (och katalogen) med Claes Söderquist innan jag lämnade retrospektiven. I nästa nummer av kulturtidskriften om film, Flm, skriver Carl Henrik Svenstedt om denna videoretrospektiv. Läs den! I väntan på den kan ni läsa hans kortversion på Magasinet Walden.

Konstakademien | Peter Krantz

Påskdagen den 31 mars 2013. Jag gör ett besök på Konstakademien i Stockholm, de sista timmarna av utställningsperioden för fyra olika konstnärsskap. Luften kylig men en värmande sol lyste på min promenad till Mejan. Målet för mitt besök var en videoretrospektiv med verk av Claes Söderqvist. Men varför  inte inleda med en koll av Galleri Väst och Ateljén. Där mötte jag konstnären Peter Krantz. Vi hamnade snabbt i samtal pga min marintrunk som jag ställde ifrån mig vid hans bord i salen. Där mötte jag en svit bilder som snart fångade mig. Inskannade insekter, fjädrar m.m. och kompletterade med tusch. Vi hamnade snart i samtal igen, nu om hans val av att inte ge bilderna några namn, tekniken han använder och en del annat, bl.a. om vikten av att göra allting själv i processen med att göra bild. Klockan gick, det blev tid att bege mig till videoretrospektiven. Jag lovade att återkomma efter besöket i de norra salarna. Vilket jag sedan gjorde, och tittade då särskilt på ännu en svit bilder i Ateljén. Här mötte digitala collage och andra kompositioner där naturen, urban och mer vild, utgjorde motiven.

Peter Krantz skriver på baksidan av verksförteckningen om dessa bilder:
''Olika bildelement har alltså arbetats samman för att skapa nya bildvärldar bara en liten bit bortom verkligheten. Vissa bilder har jag fotograferat under nattens 'svåra' timmar mellan två och fem. Sedan har jag utnyttjat mjukvarans svagheter och försökt vända detta till en tillgång.''

Jag köpte hans utställningskatalog, På liv & död, och fick en trevlig dedikation med tack för vårt samtal. För min del ett mycket givande sådant. Vi skakade hand i enighet om alltid göra allting själv; saknas någon kunskap eller färdighet så får man tillägna sig den.

Att samla Rolf Rosenberg |

Att samla objekt av konstnären, konstsmeden och konstruktören Rolf Rosenberg är det långsammas konst. Två objekt och en konstruktion ingår hittills i min samling. Fler samlare finns.

Överst ett objekt av aluminium, tänkt som ett klurigt visitkort och signerat i nedre högra hörnet.

Underst en stålpellet med en slipad yta, liksom i botten, där objektet är signerat Rolf Rosenberg -83.

Mitt tredje objekt är en prototyp för IBM, ett handbyggt ritbord med ljuslåda. Materialet är aluminium med en vridbar rund platta av vit, ljusgenomsläpplig plast, ursprungligen täckt av en glasskiva. En släde, där ett ritinstrument kan fästas, glider över plattan på två kuggstänger.

Rolf Rosenberg är representerad på Nationalmuseum med ett ur i stål.

Lite mer finns att läsa i mitt gamla blogginlägg, bl.a. om några av Rosenbergs samarbeten med Ulf Linde.

Alingedokumentären | Uppdaterad info

Jag fick igår ett mail från Seven Frames som producerat den kommande dokumentärfilmen om Kjell Alinge och där Pretto film är en av flera medproducenter. Det drar ihop sig - den 9 augusti är det release party för DVD:n - hemma hos Kjell Alinge. Jag hoppas givetvis kunna vara där. En vecka senare den 16 augusti sänds filmen på SVT, K-Special - dagen då Alinge fyller 70 år. Samma kväll mellan 22.00-00.00 sänds det bästa ut Eldorado via radio - vilken kanal är ännu okänt, kanske pod-radio via Alinges hemsida? Ännu en nyhet - Eldorado 2.0 kan komma att sändas från sajten - vilket ögonblick som helst. Nu när SR P2 har lagt ner programmet.

Påsk |

(Click!) En hälsning från Pretto film och Joh. Wolfgang v. Goethe.

Viktigt meddelande från C H Svenstedt |

Läs detta tidsbegränsade tips om en viktig händelse på Konstakademien. Själv tänkte jag göra ett besök där de sista skälvande timmarna nu på söndag.

Differnet | Nytt album

"Pretentious music for Pretentious people"

Några nedslag | Robert Wilson Pretto film

(Click!) Överst ett uppslag ur boken Robert Wilson from Within. En mental kokbok. Ur uppsättningen The Forest, Berlin, 1988.

Underst ett uppslag från samma bok, Dream Play, Stockholm 1998.

Läsningen av boken Det ljusa rummet. Tankar om fotografiet pågår, boken som blev Roland Barthes sista och utkom 1980, året han dog.

I inledningen skriver Barthes: 'Jag hävdade att jag älskade Foto i motsats till filmen, men jag kunde trots det inte skilja fotot från filmen. Den frågan hängde kvar.'

Ljuset har återvänt men kylan består. Två filmer står på kö att göras; Dialogue for Two Apparatus och Pickup | Tracks. I vilken ordning vill jag göra dem? Lusten får styra. Båda ger olika utmaningar; mycket ljudarbete i Dialogen, ännu oklar p-o-w för Pickup. Från början tänkte jag mig en mycket subjektiv vinkel, ungefär som kameran i Carl Johan De Geers Stockholmssyndromet. Men nu börjar andra bilder dyka upp. Blir förmodligen en blandning.

Punctum |

Texture | Meeting

Bricks of Green

Je suis blessé!

(Click!) Roland Barthes resonemang om punctum är intressant, liksom dess motsats studium. Jag lockas av och försöker fotografera bilder som har ett punctum - vi är många. Då och då är själva punctumet det som gör att jag ser bilden och försöker fånga just det - misslyckas ofta. Ibland dyker det upp först efteråt i olika efterbehandlingsprocesser. Ibland långt senare när jag rasslar igenom en massa ratade fotografier. Här talar jag alltså om det punctum som just jag ser, som får mig att välja ut en bild, att kanske genom beskärning (ett sorts misslyckande - eller kanske inte) fånga eller tydliggöra ett punctum.

Nattens bibliotek |

(Click!) Köpstopp. Trots detta läcker nya böcker in i biblioteket; denna vecka fem nya volymer på ingång. Jag tar i med hårdhandskarna och spårar läckan. Det visar sig vara en person i högsta ledningen - jag själv. Utredningen läggs ner, locket på.

En som jag tror trevlig och spännande volym på väg att ta sig över gränsen är Robert Wilson from Within - en bok om den amerikanska avantgarderegissören Robert Wilson. Han uppförde bl.a. en epokgörande iscensättning av ''Ett drömspel'' 1998 på Stockholms stadsteater som jag hade turen att se. Författare till boken är bl.a. Marina Abramoric och Laurie Anderson. Bara det lockar.

På SVD kan man läsa en lång och intressant artikel om Robert Wilson och boken Robert Wilson from Within.

Lite nytt, lite gammalt & omskakat |

Detta kan man få se om man beger sig till mitt galleri på Konstkvarteret.

Vertikal utblick |

(Click!)

Studio 24 | Duvnytt

FLM | Nr. 20

I nya numret medföljer en DVD med nio kortfilmer, däribland Gabriela Pichlers examensfilm Skrapsår från 2008. Redan där finns mycket av hennes filmspråk utvecklat.

En längre artikel ägnas Bergmans bortglömda film Sånt händer inte här från 1950. Den har aldrig släppts på DVD eller visats på TV. Några klipp kan ses här.

Kjell Alinge | En dokumentär

kjellpilot2012 from Seven Frames on Vimeo.

Den 1 mars startade han sin nya blogg. En film om honom och hans kulturgärning är på gång. Pretto film är medproducent. Se piloten i väntan på filmen. Nu.

Influensamörker |

Därför inga inlägg.

Meeting | In Time

(Click!)

Prettogram |

* (Click!) En av mina favoriter bland pjäser, Krapps sista band, spelas snart på Stadsteatern i Stockholm. Premiär den 16 mars. Beckett-Hirdwall-Berggren.

* Mammuten vandrar vidare - aber langsam. Donner skriver fram ett liv.

* Omläsning har gjorts av Jacques Werups bok Medan jag levde.
"Vi skriver om någonting som måste nedtecknas för att inte förloras, meningar som raderar sig själva medan vi skriver dem. Men vi skriver dem om och om igen för att kunna erinra oss något och reflektera över det. Vi skriver fulla av hopp.

Minnet gör oss till dem vi är."

* Fick idag oväntat ett mail från en som ramlat över ett av mina blogginlägg från 2008. Det handlade om Rolf Rosenberg, konstnär, konstruktör m.m. och som hade flera samarbeten med Ulf Linde. Mailskrivaren har en kusin som hade Rosenberg till farfar. Jag berättade i inlägget om det 'visitkort' han hade gjort, oklart hur ofta det användes och som jag har ett exemplar av.

* Ikväll tog jag ett andra foto, förutom det som ses i detta inlägg - ett planerat möte mellan kakelfog och en blank metallyta. Den bilden kan ses i inlägget ovanför detta inlägg.

Berlinale | Hitch & Seidel

(Click!) På Berlins filmfestival rullar filmen om Hitchcock och arbetet med Psycho i regi av Sacha Gervasi. Detta fick mig att åter skölja ögonen med en omtitt på filmen Psycho följt av en nästan lika lång bakomfilm från 1997 med intervjuer med många av de som medverkade vid inspelningen. Håller än.

Ulrich Seidl visar i Berlin del tre i sin Paradistrilogi, Paradies: Hoffnung. Jag rekommenderar hans långfilmsdebut från 2001, Hundstage. 

Mammuten | Donner re:konstruerar ett liv

(Click!) Sida upp. Sida ner. Sida upp. Sida ner. 1128 gånger. Innehållsrik. Täta sidor i stort format. Läsning pågår. Mammuten rör sig stadigt framåt, om än på flera plan. Högt läsvärde. Dessutom har han, Jörn Donner, en ny film på gång. Om den eviga frågan om finansiering löser sig. En film om Marimekkos skapare Armi Ratia.

Defragmenterat bibliotek |

Samlingen växer, nya reoler köps, nya böcker stoppas in - där det finns plats. Med tiden blir samlingen allt mer fragmenterad; svårigheten att hitta det man för stunden söker ökar med växande irritation. Skönlitteratur - än här, än där. Avdelningen för film växer ur sina utmätta hyllmetrar, likaså fotografi och konst. Uppskjutandets bila faller; nu är tid att ta ett förnyat generalgrepp och likt ett defragmenteringsprogram samla ihop vad som ihop hörer och flytta annat till nya platser. 13 reoler (jag använder det danska ordet för att jag tycker om klangen i det) och tre små bokbord - icke tillräckligt. Men det är vad som erbjuds.

Nya böcker är på ingång, förhoppningsvis under veckan. Jörn Donners minnen i boken Mammuten, ser fram emot de drygt 1000 sidorna. Till detta en kortare roman på 150 sidor; Sara Gordan, Martin Andersson - ett skuggspel. Slutligen en bok om filmer och fotografier av den kanadensiska filmaren Peter Mettler, Of This Place and Elsewhere.

Tema |

Jag är gäst i detta hus,
denna kropp är för mig som en bindel för ögonen.

Ett citat av Anni Sumari, finsk poet. Här använt av mig för att belysa kopplingen mellan 'hus' och 'kropp' som jag i fotografier och och filmer har som en drone; den underliggande ton som lägger grunden för variationerna över grundtemat - hus och människa som oskiljaktiga, avhängiga och speglande varandra.

Jag har en scen skriven, återstår att se om och i vilken film den hamnar, som i profil visar en person som genom munnen fyller kroppens käril med sand - ett timglas i människogestalt som får sin tid utmätt. Därmed har ännu en avgörande förutsättning i mitt grundtema presenterats; tiden.

För mig, i den miljö jag vistas i, handlar det bl.a. om samspelet mellan inre och yttre rum - en ständigt pågående, given förutsättning där vi orienterar oss fysiskt i det gestaltade rummet i ett intrikat samspel med våra mentala strukturer. Hur vi sätter våra avtryck på den fysiska miljön med olika grader av tydlighet; från de stora strukturerna i landskap, samhällen och städer till interiörerna i vårt enskilda boende.

Denna lördags lunchsoundtrack från Spotify blir Pugh med Visan om Bo, från hans tredje platta Hollywood 1971.

Peter Mettler | The End of Time

Så många filmer. Så lite tid. Så mycket skit. Tur då att det finns filmare som Peter Mettler från Kanada. Han presenterar sig bäst själv på sin hemsida. Filmen The End of Time är från 2012, prisad och omskriven, men inte visad i Sverige. Ännu.

Collage | About

(Click!) En ny bild som illustrerar den del av hemsidan som i menyn heter ''About''. Två jag från förr, tegelstenar - och en fasad enligt mina ögon. I händerna den första kameran.

Magasinet Walden |

Tack vare kamrat CH, filmaren och författaren, fick jag kontakt med detta eminenta nätmagasin om film - som den kan vara. Några av mina alster betittades och gillades - under vår korrespondens. Besök Walden; läs artiklar, essäer, intervjuer och recensioner. Hoppa upp på denna plattform för film och rörliga bilder och läs välskrivet material från förr och nu.

Studio 24 | Duvnytt

The Lieutenant Colonel/Överstelöjtnanten, January 2013 from Roy Andersson on Vimeo.

Low Resolution Mini Festival |

(Click! Dvs på bilden för att se den i större format. DVD-omslaget med något fejkade recensioner.)

Film No 1: Click! You Are Dead. Producerades för min dåvarande hemsida Dr Bose .Net 2003. Låg upplösning, enkla redskap.

Film No 2: Att Resa. Den följer direkt efter Click! I övrigt lika som ovan.

Se gärna filmerna i den lilla rutan här på bloggen - annars gäller som sagt låg upplösning. Genom många olika konverteringar har i synnerhet ljudet försämrats, drop outs förekommer. Underbart. Nedbrytningen fortsätter...

Pga nya påhitt av YouTube kan en annons dyka upp - klicka bort den! 

Man With a Movie Camera |

Nyanlänt from Good Old England, dvs köpt via nätet därifrån. Film från 1929 i längre format av Dziga Vertov - Man with a Movie Camera. Läs om den här.

En film att se via SVT Play - Filmen som inte blev av. Lars Lennart Forsbergs sista film. Materialet blandas med bilder ur hans filmliv. Passa på att se den!

Diversiteter |

(Click!) Dygnet har vänt på sig, kuriöst. Skar fram denna bild på vännen Y i natt 02.30. Törnade in någon gång efter 03.30 efter att ha läst ett antal sidor i Stig Larssons När det känns att det håller på ta slut.

Ledighetens sista dagar curlas; tiden fördrivs med att göra om, förhoppningsvis förbättra, hemsidan för Pretto film. Kortare, tydligare. Men ännu inte klart, måhända under helgen.

Bortsett ett knippe sociala engagemang har många filmer rutat sig förbi på Bio Pretto. A Great Day in Harlem, en film kring ett mytomspunnet jazzfoto från 1958, Sokurovs Faust, The Raven, Tomboy, Moonrise Kingdom, Fotnot, Kompani Orheim och en och annan film via andra kanaler.

I DN i veckan en text av Anders Olsson, ny direktör för Svenska Akademien. Texten hittades inte av DN:s sökmotor på nätet, men kan läsas via Akademiens hemsida.

I dagens DN en artikel om Stefan Jarl inför hans stundande premiär på nya filmessän ''Godheten''.  Ligger bara på DN+, men kom ihåg att se hans film, tillägnad den franska filmaren m.m. Chris Marker som gick bort i somras. Om Marker skrev jag ett inlägg som kan läsas här.

Strindberg 2013 |

Jag inleder 2013 med att länka till ett äldre inlägg från min första blogg. Strindberg korsar mina spår - läs det via denna länk!