Valborgsmässoeld |

Regnet har upphört. Temperaturen är låg. Allt har sin tid spelas via Spotify. C Moore visar Avlyssningen, en filmklassiker av Coppola från 1974. Bra film, briljant klippning. En intervjubok med filmens klippare Walter Murch gavs ut 2002, mycket läsvärd.

Elden har falnat, folksamlingarna skingrats. Maj månad gör snart sitt intåg. Utvalda böcker är på väg in i biblioteket. Jan Stenmarks senaste, Skratta åt räkor, Klingsor av Torgny Lindgren, Bildbok av Jan Lööf, tre titlar av Carl Johan De Geer; Lena Svedberg, Tre böcker i en, Vi hade fel.

Rapport från undergrunden |

Det känns hemvant här nere. Saker är som de brukar vara; varken mer, varken mindre. Man befinner sig på hemmaplan - underground. Sparsamt ljus gör gott, på det att UV-strålningen minimeras i tider av maligna M. Motvinden smeker kinden, kontrollen blinkar röd, refuser är ett kärt gammalt samlarobjekt. Det tuffar på.

Har precis gjort den tredje omläsningen över tid sedan 2008 av Carl Johan De Geers Jakten mot nollpunkten, en roman om mig själv, som han låtit underbetitla boken. Han vet hur det är att arbeta i motvind och arbeta ändå.

Han för bland tusen andra ting ett resonemang om sin misslyckade film från 2004 Värre och värre. Han gissar att han sköt över målet. Han avslutar med ''Men man vet aldrig - en film finns kvar och kan i framtiden betyda något helt annat än i samtiden.'' Trösterikt.

Saatchi Art | Uppsnofsat

Saatchi Art - det webbaserade galleriet - utvecklar sig hela tiden. Såg i kväll att layout m.m. återigen hade ändrats. Så här ser min profil ut där.

Gjorde även en koll av statistiken för denna blogg. Mina främsta läsare finns i Sverige, naturligt nog. Men även i USA, Ryssland och Tyskland och ett gäng övriga länder i Europa.

Jag har en liten, men trogen skara läsare. Tack till alla er!

Försändelse från New York |

(Click!) Katalogen De Geer (Photographs 1959-1980) kom i veckan. 80 sidor med svartvita fotografier, mer och något mindre kända, samt omslag i silkscreentryck av De Geer. Köpte katalogen tillsammans med en signerad vintage print från omkring 1966. På bilden Gösta Wälivaara och Håkan Alexandersson (väl?). Katalogen togs fram till Boo-Hoorays utställning på MOCA jan/feb 2014.

Bitter Suite No 7 in C Minor |

(Click!) Una giornata particolare I - IV.

Från Potter till Tårtan |

(Click!) Jag rör mig först i Potterland - går förbi kvarteret Legenden, passerar Diakongränd, en gammal ek, ett vatten. Solen står i bländande position på himlen, luften är varm.

Promenaden fortsätter; omgivningarna förändras, namnen på gatuskyltarna likaså. Spritsvägen, Mandelbrödsvägen, Tårtvägen, Mazarinvägen, Småkaksgränd. De tre bröderna Frasse, Janos och Hilding lufsar bakom mig och kommenterar initierat gatunamnen. Gott, säger Frasse.

Ledtrådar | Lind recenserar De Geer

Nu har jag tillbringat tid i den svarta skinnfåtöljen placerad i sweet spot framför stereon. Minns ni stereoanläggningen? Många har återigen ingen eller så är högtalarna inte justerade för stereofonisk lyssning. Så icke här. Homo Erraticus har åter snurrat, riktigt bra album. Har samtidigt bläddrat igenom JH:s senaste igen, Sketch of Paris, en höjdare bland fotoböcker. Bra tryck men tråkigt uppfall. En prisfråga.

I dagens DN (länken kräver att man är prenumerant på DN) recenserar Ingela Lind utställningen på Färgfabriken. I princip samma betyg som jag gav den i ett tidigare inlägg. Samma Lind kritiserade Carl Johans målning Den urbaniserade apan överger Manhattanprojektet från 1979. Hon använde den som ett exempel på att han inte kunde måla. Han hävdar att det är sant; han drömmer om ett mycket snabbare sätt att arbeta, utan att peta med detaljer.

Homo Erraticus |

(Click!) Ett nytt konceptalbum från Ian Andersson/Jethro Tull - Homo Erraticus - den vandrande människan. Som den medelålders nörd jag är så köpte jag givetvis Limited Deluxe-editionen; två CD, två DVD, bok, ett signerat kort. Plattan är bra. Om musiken känns igen? Jajamänsan.

Läs mer och lyssna här.

Höstsalongens refus |

(Click!) Som väntat överöstes Fotografiska av bilder inför Höstsalongen - 40 000 bilder skickades in av 3000 fotografer. 100 bilder valdes ut, dock inga av mina 20 inskickade.

På spaning efter Ledtrådar |

(Click!) Tillsammans med vännen Å såg jag utställningen Ledtrådar, den stora retrospektiven med Carl Johan De Geers verk. En generös utställning, inbjudande, scenograferad, ateljén i delar utflyttad till Färgfabriken. Carl Johan själv knallade runt i sin vita målarrock i samtal med besökare och TV-producent N. Träffade även kollegan K med familj i vimlet - trevligt! Det blir nog ett återbesök.

Merparten av utställningen kan ses i boken Carl Johan De Geer. Svenska illustratörer och konstnärer. Text av Dan Josefsson,  utgiven 2012 på det utmärkta förlaget Orosdi-Back. Kan köpas för en femtilapp.

Lätt uppladdning genom att innan se om Marie Louise Ekmans film (manus) Hallo Baby från 1976 i regi av Johan Bergenstråhle. Ett måste för alla som ännu inte sett den - om man gillar De Geer.

Fortsatt lätt uppladdning genom att beställa katalogen från den korta utställningen genom Boo-Hooray i New York på Printed Matter i Los Angeles Art Book Fair jan/feb 2014; fotografier m.m. 1959-1980. En åttiosidig katalog samt en signerad vintage print från omkring 1966. Genom denna länk kan man se utställningen Carl Johan De Geer: The Swedish Underground '64-'76.

Vi skulle ju ses på Plattan |

(Click!)

Carl Johan De Geer |

Carl Johan De Geer – Ledtrådar om mönsterrapport. from Färgfabriken on Vimeo.

Carl Johans begär | De Geer på Färgfabriken

På lördag öppnar den första retrospektiven någonsin med Carl Johan De Geer - Ledtrådar.  Den ska ses snarast möjligt. Femtio år med en mix av film, måleri, foto, textil, litteratur, scenografi och grafik.

Se även tre av mina tidigare blogginlägg:
De Geer - fördjupningskurs
Soulväder
Meyerateljéeerna - The End

På YouTube finns mycket material att botanisera i för den som vill bekanta sig med hans filmer m.m.

Lunchsyn i april |

(Click!)

Fotografen | Vanja Sandell Billström

Denna kortfilm är en av sex som finns med på DVD:n som medföljer FLM nr 25. Tema: Mellanrum.

Jag har sett Fotografen några gånger nu. Det samlade intrycket är kluvet. Filmen blev nominerad till både Guldbagge och Startsladden. Filmens premiss och tankarna bakom filmens tillkomst kan man läsa om här, i ett extramaterial på FLM:s hemsida.

Först: att göra den här typen av film är viktigt - och alla andra typer av filmkonst och konstfilm som söker sig fram på egna vägar; tänjer och bänder filmspråket.

Min behållning av filmen är främst ''porträttet'' av författaren Stig Larsson i sin lilla lya på Lilla Essingen; en folkhemsbox som jag själv har bebott i ett antal varianter. Likaså kul att se Sten Sandell, en kompositör jag uppskattar. Kameran som maktmedel, då - att skapa obekväma situationer och åskådliggöra detta i filmen. Här är jag mindre nöjd med utfallet - förutom med Stig Larsson. En kamera, stilla såväl som rörlig, kan otvivelaktigt vara ett maktmedel. Detta är väl känt. Några sådana situationer uppstår och redovisas. Och? Men - det som rätar upp premissen är sekunderna då Vanjas eget ansikte visas i närbild. Allt är förlåtet!

Vanjas senaste filmprojekt ”Det som finns” visas i Stockholm på Galleri Mejan 3-11 maj och på Konstakademien 28/5 – 15/6. Måste jag se.