Sprängdåd |

Jag tog en middag på Vasagatan tillsammans med J. En ovanligt varm 30 septemberdag. Rekord, talades det om. Biffar med tillbehör parterades och bearbetades av nöjda käkpartier. Plötsligt det höga ljudet av en bombmatta under golvet. Jag vände huvudet ut mot lokalen. I slow motion vältes bord och stolar, människor och tallrikar, luften fylldes av glassplitter och kroppar i rörelse. Tystnad. De spränger för Citybanan, sa J. Jag vet, sa jag. Utom för några sekunder.

Lästips: Sprängskiss av Carl Henrik Svenstedt. Formidabel.