Wolf Prix och Coop Himmelb(l)au

Denne molnarkitekt är intressant ur flera aspekter. Närmast tänker jag på hans uttalande om att arkitekturen ligger i innehållet, inte i skalet. Att hitta en arkitektur som förändras beroende på brukarens rörelser eller kanske sinnesstämning är något som Prix och hans kollegor på olika sätt har arbetat med genom åren. Detta får mig att tänka på gamle Plutarchos som i första hand ansåg att staden definierades av dess invånare och i andra hand av dess arkitektur. Detta har jag berört i ett äldre blogginlägg. Coop Himmelb(l)au ritade östra paviljongen till det postmoderna konstmuseet i Groningen, ett museum jag besökte kort efter att det stod färdigt 1994. Ett museum med starka färger och ovanliga former dåförtiden. 1988 orsakade kontoret stort rabalder i Wien när de hade ritat ett konferensrum till ett advokatkontor och placerat tillbyggnaden på taket till en i sig skyddad byggnad i ett av stadens kulturskyddade områden. Borgmästaren drev igenom projektet genom att kalla tillskottet för takskulptur och därmed var samtliga byggnormer verkningslösa.