Denna kortfilm är en av sex som finns med på DVD:n som medföljer FLM nr 25. Tema: Mellanrum.
Jag har sett Fotografen några gånger nu. Det samlade intrycket är kluvet. Filmen blev nominerad till både Guldbagge och Startsladden. Filmens premiss och tankarna bakom filmens tillkomst kan man läsa om här, i ett extramaterial på FLM:s hemsida.
Först: att göra den här typen av film är viktigt - och alla andra typer av filmkonst och konstfilm som söker sig fram på egna vägar; tänjer och bänder filmspråket.
Min behållning av filmen är främst ''porträttet'' av författaren Stig Larsson i sin lilla lya på Lilla Essingen; en folkhemsbox som jag själv har bebott i ett antal varianter. Likaså kul att se Sten Sandell, en kompositör jag uppskattar. Kameran som maktmedel, då - att skapa obekväma situationer och åskådliggöra detta i filmen. Här är jag mindre nöjd med utfallet - förutom med Stig Larsson. En kamera, stilla såväl som rörlig, kan otvivelaktigt vara ett maktmedel. Detta är väl känt. Några sådana situationer uppstår och redovisas. Och? Men - det som rätar upp premissen är sekunderna då Vanjas eget ansikte visas i närbild. Allt är förlåtet!
Vanjas senaste filmprojekt ”Det som finns” visas i Stockholm på Galleri Mejan 3-11 maj och på Konstakademien 28/5 – 15/6. Måste jag se.
Jag har sett Fotografen några gånger nu. Det samlade intrycket är kluvet. Filmen blev nominerad till både Guldbagge och Startsladden. Filmens premiss och tankarna bakom filmens tillkomst kan man läsa om här, i ett extramaterial på FLM:s hemsida.
Först: att göra den här typen av film är viktigt - och alla andra typer av filmkonst och konstfilm som söker sig fram på egna vägar; tänjer och bänder filmspråket.
Min behållning av filmen är främst ''porträttet'' av författaren Stig Larsson i sin lilla lya på Lilla Essingen; en folkhemsbox som jag själv har bebott i ett antal varianter. Likaså kul att se Sten Sandell, en kompositör jag uppskattar. Kameran som maktmedel, då - att skapa obekväma situationer och åskådliggöra detta i filmen. Här är jag mindre nöjd med utfallet - förutom med Stig Larsson. En kamera, stilla såväl som rörlig, kan otvivelaktigt vara ett maktmedel. Detta är väl känt. Några sådana situationer uppstår och redovisas. Och? Men - det som rätar upp premissen är sekunderna då Vanjas eget ansikte visas i närbild. Allt är förlåtet!
Vanjas senaste filmprojekt ”Det som finns” visas i Stockholm på Galleri Mejan 3-11 maj och på Konstakademien 28/5 – 15/6. Måste jag se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar