Söndag, post lunch. Svart skinnfåtölj. Solljuset silar in genom den mönstrade gardinen; ett stycke 1960-tal i grått och beiget. Ur den svarta stereoanläggningen strömmar musik; Atlantens vågor rullar in mot en strand i Bretagne, en keltisk harpa spelas av
Alan Stivell, Eli Iza i en inspelning från 1971. Svart text läses mot vitt papper;
Hillarps dagbok från 1947, året då hon och Livada intensifierar sitt umgänge. Läsningen kompletteras med Birgitta Holms
bibliografi över Hillarp.
Blända mig en värld utan ögon.
Slutrad ur Sång, från Dina händers ekon
Så byts musiken; ännu en vinyl snurrar i 33.3 rpm på den röda vinylspelaren,
Johan Lindell Passageraren, 1984. När nålen når sista spåret på A-sidan, Närmare än du tror, har en ny tanke fötts hos honom. Han ska bege sig djupt in i fotoarkivet. Leta bland tusentals dior för att finna några bilder som kan passa, eller anpasas, till de fem teman som just nu gäller för hans fotografi. Närmast i sökarljuset står bilder från Estland, tidigt 1990-tal.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera