Glest mellan uppdateringarna? Jajamänsan! Men arbetet fortgår oförtrutet, även om det inte synliggörs här på bloggen. Oförtrutet, aber langsam, ska kanske tilläggas. Vardagens distraktioner tar sin beskärda del av köttet.
I veckan anlände till Pretto films bibliotek två volymer av Jacques Werup; hans senaste, Medan jag levde, en självbiografi och nu plöjd till hälften. Den andra boken är Levande tillsammans från 2006.
Under läsningen av ett avsnitt i Medan jag levde fick jag en idé till en bildlösning i Falling, som efter detta inlägg ska prövas. En annan bildidé fick jag helt nyss när jag såg en bakomfilm till Polanskis senaste Ghost; även denna idé ska nu prövas. Så kan det gå till - och på ett tusental andra sätt.
Jacques Werup, Medan jag levde
I veckan anlände till Pretto films bibliotek två volymer av Jacques Werup; hans senaste, Medan jag levde, en självbiografi och nu plöjd till hälften. Den andra boken är Levande tillsammans från 2006.
Under läsningen av ett avsnitt i Medan jag levde fick jag en idé till en bildlösning i Falling, som efter detta inlägg ska prövas. En annan bildidé fick jag helt nyss när jag såg en bakomfilm till Polanskis senaste Ghost; även denna idé ska nu prövas. Så kan det gå till - och på ett tusental andra sätt.
Innan jag går ut, driven av ett tvång att inte låta sjukdomen kuva mig, besvärjer jag inifrån huset hela min värld och undrar vem det var som sa något om fönstret, om dess geometri, husets stränga fyrkant genom vilken man släpper ut blicken i kaos.
Jacques Werup, Medan jag levde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar