Fotografen Gunnar Smoliansky visas nu under sommaren i en bred fotoutställning på Kulturhuset i Stockholm. Han fotograferade sin omgivning där han råkade befinna sig. Ofta vardagliga situationer. Han plåtade även mycket på jazzplejset Gyllene cirkeln på 1960-talet. Njut av hans bilder här!
I en DN-artikel från den 25 juni 08 hänvisas till att han försökte sätta sig in i fotograferandets konst genom att läsa boken Amatörfotografen av K. O. Sjöström i slutet av 1940-talet. Men Gunnar fattade ingenting. Själv har jag trettonde upplagan av boken från 1953, en av de böcker som fanns i mitt föräldrahem och nu i mitt. Smoliansky fick lära sig själv. Så gjorde även jag i de tidiga gymnasieåren när jag började läsa i den gamla boken och använda farsans Olympus Wide som lanserades 1955 och köptes av honom lagom till min födelse 1959, en kamera med fast vidvinkel. Minns att svartvit film inköptes hos en fotohandlare på Södermannagatan i snöväder och så begav jag mig ut i omgivningarna tillsammans med kompisen Janne. De bilderna blev sådär. Men bättre och bättre med tiden.
Redan som parvel hade jag fattat tycke för kameran som manick och haft några lådkameror som kördes utan film och senare den klassiska Kodak Instamatic med exploderande blixtkuber. Så småningom blev det olika spegelreflexer och nu gäller digitalkameror.
I en DN-artikel från den 25 juni 08 hänvisas till att han försökte sätta sig in i fotograferandets konst genom att läsa boken Amatörfotografen av K. O. Sjöström i slutet av 1940-talet. Men Gunnar fattade ingenting. Själv har jag trettonde upplagan av boken från 1953, en av de böcker som fanns i mitt föräldrahem och nu i mitt. Smoliansky fick lära sig själv. Så gjorde även jag i de tidiga gymnasieåren när jag började läsa i den gamla boken och använda farsans Olympus Wide som lanserades 1955 och köptes av honom lagom till min födelse 1959, en kamera med fast vidvinkel. Minns att svartvit film inköptes hos en fotohandlare på Södermannagatan i snöväder och så begav jag mig ut i omgivningarna tillsammans med kompisen Janne. De bilderna blev sådär. Men bättre och bättre med tiden.
Redan som parvel hade jag fattat tycke för kameran som manick och haft några lådkameror som kördes utan film och senare den klassiska Kodak Instamatic med exploderande blixtkuber. Så småningom blev det olika spegelreflexer och nu gäller digitalkameror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar