Mr | Nobody + telegram

(Foto: SVD:s arkiv, 1942.) Den då nya biografen Esplanad i Stockholm, upptänd som ett adventsljus. I den lilla matinébiografen på Pretto films kontor har nyligen visats ännu en ljuspunkt - Mr Nobody av Jaco van Dormael. En lysande film; se den, hyr den, köp den.

Vad övrigt är, är arbete. Nu med en portfolio vari samlas stillbilder och bilder från Pretto films produktioner. Under december kommer denna samling i bläddringsbart skick att vara tillgänglig via nätet, mer information här framöver. Den kommer även att tryckas.

Återstår: att ta beslutet om vilken typ av licens som är lämplig för att kunna använda musiken av Max Richter till den senaste kortfilmen som ligger klar för visning, Did You See That Bird? Mer info om detta kommer snart här på bloggen. Dessutom läggs snart en ny sida upp på Pretto films hemsida med stillbilder och info från filmen. Åtminstone en del av filmen kommer att visas där.

Dagens soundtrack är en ny CD med Loreena McKennitt, The Wind That Shakes The Barley. En samling traditionella låtar från i huvudsak Irland och Skottland vackert framförda i arrangemang av Loreena.

Hos De Lefvande... | Hos De Döda...

(Click!) Titeln ovan är från en prosadikt av Niklas Rådström, skriven till Stockholms 750-års jubileum. I texten möter vi särlingen Rosman som bevandrar stadens alla skrymslen med hjälp av en mängd kartor, tryckta och egenhändigt kopierade. Genom kartorna rör vi oss genom stadens alla lager. Jag går hos de levande och jag går hos de döda, säger Rosman.

Just då, när du inte vet om kartan visar den plats dit du vill komma eller den plats du utgår ifrån, visar sig staden för dig: i det tillfälliga, det okända, slumpen, nycken att plötsligt göra dröm till något verkligt...

Niklas Rådström 2002

3x | 1980-tal

(Klicka för en större upplevelse. De två övre fotona tagna av Jan H. Edvardsson.)

Överst: Ung man 1983 med ledsen pommes frites iklädd kraglös skjorta (en vana från arbetet i Skansens hus & gårdar) samt en äkta, av fadern lånad Harris Tweed, helt tillverkad på Yttre Hebriderna, Skottland. Den hänger nu i garderoben och har ynkeligen krympt (?) under oklara omständigheter.

Mellan: Ungefär samtida bild. På språng i den då nya och ofixade lokalen i Vasastan som skulle bli hemvist för ljud- och bildföreningen Ljudbildarna.

Underst: Filminspelning pågår i mormors hus. En bra filmkamera och lånad/hyrd ljusutrustning. Vid den här tiden var jag och en kompis med i Sollentuna filmklubb. Filmen klipptes sedan på ett från klubben lånat ombyggt 16mm klippbord för ljud och bild. Filmtiteln var (och är) Vägen ifrån.

Blue | Red (the red room 1980)

(Click and go!)

Blue | Stockholm

(Klicka för ett större Stockholm.)

Tre bidrag | Fotomässan 2010

Älskade Stockholm är namnet på en fototävling till den stundande fotomässan i slutet av november. Tre bidrag har skickats från Pretto films bildbas. Alla bilder har tidigare varit synliga här på bloggen; Hornsgatan i en tillfällig vattenspegling efter en regnskur, ett utsnitt av Prästgatan sedd genom gammalt fönsterglas (och utan) och slutligen en röd cykel som får symbolisera sommar i stan. Det finns plats för 300 bilder inom tävlingen. Vilka det blir som hängs upp återstår att se.

Soundtracks | 13.XI.2010

Ett knippe Eldkvarn, bra mix och framförande får man genom de två mässorna; Kärlekens törst 2008 och Kärlekens väg från 2010.

Så här i Cornelistider lyfter jag fram hans sista platta Till Fatumeh, som kom ut efter att han gick bort. Lyssna särskilt på bluesrösten i En gammal knarkare och diktläsningen på sista spåret En sång om Gammelfjärden. För att minnas hur Cornelis lät under en av sina många spelningar på Mosebacke så finns dubbelplattan Cornelis på Mosebacke. Ett av hans bästa album blev Poem, ballader och lite blues från 1970. Även Återbesöket på en dubbel CD där andra artister tolkar den plattan är intressant, trots att en del diktuppläsningar är mindre lyckade.

De två senaste alstren från Max Richter. 24 Postcards In Full Colour från 2008 och Infra från 2009.

Sist ut: Magma med sitt banbrytande album Mekanik Destruktiv Kommandoh från 1973.

Häst utan tyglar som
vägen minns. Tag mig till landet som
inte finns.

(Cornelis Vreeswijk, sista strofen ur det som blev sista dikten)

Licensjakt | Överväganden pågår

(Klicka för ett större helgon!) Nu har svaret kommit ang licenskostnader för Max Richters musik. Överväganden görs, analys likaså av filmens potential som hänger samman med vilka kostnader som därmed kan anses vara relevanta.

A Shout In The Dark |

(Click!)

Licensjakt | Did You see That Bird?

Har under dagen haft kontakt med olika musikförläggare i London och rättighetsinnehavare på BBC och sedan hamnat i Sverige igen via Scandinavian Songs AB. Det handlar om möjligheterna att använda ett spår från Max Richters album Memeryhouse till kortfilmen Did You see That Bird? Kontakt etalberad, formulär ifyllt. Väntan pågår.

Jag | En Postmodern En

I alla fall om man läser en artikel i senaste Film & TV om regissören och film-makaren Jaco van Dormael. Han har gjort tre långfilmer på tjugo år. Men desto bättre. En av dem heter Requiem for a dream (2000). Nu kommer Mr. Nobody. I artikeln nämns ett antal postmodernistiska filmer och även några filmfavoriter hos Dormael. Samtliga, nästan, har jag sett och gillar. Därav rubriken. Om den nu betyder något alls för min filmiska inriktning.